barnrädd eller barnskygg?

var precis ut med Reimei på promenad, då jag började tänka på händelser som händer då och då..
hur jag går förbi en man med sin son i barnvagn, och sonen sträcker ut handen mot Reimei som precis då går förbi.. Han undviker handen och nosar tydligt i backen..
jag ler lite och säger
- han är lite barnrädd.
mannen nickar lite och säger
- verkligen bra att du berättar det...
vi båda går vidare utan att stanna medan jag tänker på händelsen.. 
och på andra, där han blivit överaskad av att någon gårförbi, tex med en barnvagn, och han springer efter, lyssnar inte på mig, och skäller, nästan ylar mot dem.. *suck*
han är ju inte egentligen barnrädd, han är skygg barn då han inte är van vid deras oberäknerliga sätt.. han undviker dem gärna om han kan, går undan och "skyggar" lite..
visar tydligt att han är lite osäker.. ..
barn verkar vilja komma upp till oss på promenaer och vilja hälsa, han kommer SÄLLAN fram och nosar helt obrydd, utan sträcker verkligen ut sig och nosar bara jätteförsiktigt.. ifall han vill..
inget jag kan tvinga honom till alls..

Andra hundar däremot, oj oj oj..
där får jag tviiinga honom att gå på motsatta sidan, annars slänger han sig mot dem och vill hälsa, gnäller glatt och visar verkligen hur snäll han är..
ok, vissa individer morrar han åt - varför vet jag inte riktigt..
och andra kineshanar, ojoj.. där kan det låta riktigt illa, men en promenad brukar lugna growlandet och de kan leka eller umgås utan problem..
om inte Reimei eller den andre får för sig att dominera genom att försöka sätta på den andre.. haha.. det kan se roligt ut..
han har blivit bättre när vi träffar på andra hundar på promenader, men det e fortfarande jobbigt.. helst då man inte har tid att han går bakom en, inte tittar var han går och dras bakom mig.. =/

tack för oss..