att se och höra Reimei sakna sin kompis Kasper!
.. vaknade ganska tidigt imorse, som jag har en tendens till att göra nu när det e ljust ute- ganska skönt ändå!
M åker hem för att sova vidare, och jag bestämmer mig att i morgonsolen kan jag väl ändå inte må skit, utan plockar ihop lite saker för att kunna lägga mig ute och sola lite granna. tar med mig Reimei ut..
ligger väl åtminstånde 40 minuter, vilket verkligen är ett personbästa för mig..
väl inne sitter vi ett tag efter frukosten(min dvs.)
och så hör jag en hund i trapphuset. tänker inte mer på det, men Reimei blir faktiskt ganska upprörd, gnyr och gnäller.. sätter sig i fönstret och tittar. gnyr och gnäller. ligger bara en karl där ute så jag bryr mig inte vidare.
förren nån timme senare då vi bestämmer oss för att gå en promenad..
joo, vilka står där ute!.. Jo Tess och Kasper!!!
(bilden är från sommarhösten -07)
Gud vad glad jag blev!!! och arg på mig själv att jag inte förstod att det var Tess och Kasper som var här.. Reimei blir ju nästan bara så med Kasper..
det var helt underbart att höra hur glad Reimei blev när han såg dem båda.. han tyr sig verkligen till Tess, och Kasper e ju lixom en lillebror nästan!
åhh, jag måste verkligen åka hem lite tidigare och försöka ta en helg nere hos Tess! måste planera så att det går..
It breaks my heart and bring tears to my eyes, att se och höra hur ledsen Reimei blir när han inser att Kasper inte får följa med på promenaden.. när han inser att Kasper inte kommer att vara här mer än den där korta stunden.. att se hur han stannar och gnyr, tittar på mig som om han säger- Varför lämnar vi min bästa kompis här? Var är han?!..
och det är inte för inte att jag känner samma känsla.. både för att jag ser hur Reimei känner, och även för att JAG SAKNAR TESS!..
Vet hur jag kommer att känna efter 2 veckor hemma, att försöka ignorera klumpen i halsen när jag vet att snart är det dags att lämna mamma och det välbekanta hemmet. Att se hur vi båda försöker vara tappra och dra ut på det, vänta till i sista sekunden på att gråta och försöka göra det så kort som möjligt. JA, jag har hemlängtan, om hemlängtan är att längta efter det som är välbekant, sin familj sina vänner.
Och frukta det hemska "hej då, vi ses snart igen"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar