vad mer kan man säga..
Jag gråter inombords och jag e så otroligt besviken både på min syster och på min pojke och allra mest på mig själv, jag vill inte vara besviken, men jag är det ändå....
S fest är planerad och utskickat evenemang på
Fejjan, folk har både tackat ja och nej och datumet är satt till den 11 december då vi båda var lediga just för att vi skulle kunna fixa och dona innan och efter ..
Syster ringde för nån vecka sedan och frågade om jag kunde jobba min lediga söndag
- den 12 december.
Jag sa: Vilken tur det inte var den 11 för då är jag upptagen hela dagen!, men jag jobbar så du kan åka till Norrland och hälsa på mamma och lite annat.
Idag öppnar jag mailboxen och ser att syster skickat ut en inbjudan till julbord(ej julbord) och bowling!
Jippie! tänker jag och öppnar mailet och det första jag ser är vilket datum de valt.
DEN FUCKING JÄVLA 11 DECEMBER!!
Need I say more!?
Jo, för det här är ett inlägg för att skriva av min frustration, min besvikelse och min ledsenhet som sitter i bröstet just nu.
Inte bara att jag slits mellan känslan av att
fira "jul" med chefen och kollegorna(som för första ggn verkligen tagit tag i att ordna "julbord" och aktivitet för oss anställda) och att jag ville fira
S födelsedag (hela dagen).
Han och jag hade diskuterat det här med att folk bara kommer en liten stund, och sedan "har nått annat planerat" senare på kvällen, vilket jag inte heller direkt uppskattat tanken på.
Great, nu blev JAG den där som ev hade nått annat planerat på kvällen....
Tårarna rinner faktiskt..
Jag skrev ett besviket mail där jag meddelade att jag inte kommer till syster, inte bara till henne btw, alla fick det....
Kanske inte rätt att göra, men så fick det bli...
Jag vet inte om jag kommer kunna vara så glad som jag velat den 11, att veta att jag missar festen med kollegorna som jag tycker om...
Vet inte vad mer ja ska skriva.....
