en glädje

är klättringen.
Hela jag sprudlar när jag går därifrån, jag vill hoppa, skutta, dansa till och med!

Den här ggn kommer jag nog ha lite träningsvärk i underarmarna. men det gör nog inget..

Vi(jag och min syster, som annars inte har mycket gemensamt) har hittat något vi båda gillar!!
TOPREPSKLÄTTRING!!.. och idag tog vi grundkursen för det gröna kortet för att få klättra "själva"!!
Det var väääldigt nervöst! Hela jag pirrade nog när jag väl kom dit.
Hela upplevelsen förra ggn var så kul, kunde inte riktigt tänka mig att det skulle fortsätta vara så kul, och så .. RÄTT!!
Det kändes som jag ALLTID har topprepsklättrat.
Förutom att jag e snart 27 och ALDRIG gjort det förr.. =)
Nu har jag lite saker att försöka komma ihåg till nästa ggn då det är PROV!!

* öglan, häng gubben, stick ut ögat och dra åt
* selen, 2,4,6.8.10 (åttan)- två fästen på väggen- öglan genom säkringslåset och ner i karbinhaken med skruvlås, klicktest - selen och åttan.
* selen ska kollas på alla 3 fästen att de är ordentlig åtdragna och sitter säkert.
* "säkring klar" "jag klättrar" "slacka" "ta hem" "rep" "sten"
* handen med tummen uppåt, dra uppåt och "säkra" genom att dra nedåt. flytta ner vänsterhanden med tummen uppåt, flytta upp höger precis bakom, och flytta tillbaka vänsterhanden på det övre repet. upprepa upprepa.
*säkrar du- stå rakt och stå inte för långt från väggen.



(Bilden hittade jag på smartbox och är faktiskt ett foto på en av väggarna där vi klättrar)



Innan klättringen så var jag och tittade på en lägenhet.
Inte kanske det fräshaste jag tittat på,
men det är en tvåa på 45kvm där det finns två separata rum.
Inte gigantiska, men fullt tillräckligt- För Mig och mina hundar.
och en eventuell pojke vid tillfällen om han så vill.
Pretty please, se mig i denna lägenhet.
Föreställ er att jag står där och ler och känner mig helt tillfreds.
Visst det är ingen balkong, det e säkerligen eftermiddagssol,
jag måste fixa fönstet i badrummet,
och byta iaf spisen(för den såg förjävlig ut)
Men det är ett ställe jag och killarna kan bo och känna oss hemma,
utan att gå på tå, utan att slåss om plats eller ljud.
Där jag vågar bjuda hem kompisar (de få jag har) eller familjen utan att känna att jag skäms (som hos C.)
Det är två trappor upp utan hiss och man tittar ut mot en innergård.
Men det är acceptabelt! Och jag vill ha mitt eget ännu en gång.
Jag är less på att han anser att jag inte respekterar hans åsikter,
när han inte respekterar mina i andra fall.
Där jag kan göra som jag vill med möblering och annat.