Jag gjorde fula miner, knep ögon, och andades tungt.
Jag önskade innerligt att det kunde ta slut.
Jag är vek.
Det fanns korta stunder då jag kunde slappna av och nästan glömma vad som hände, men jag kände ändå nålarna.
Jag är vek.
Men 6,5 timmar kom och då kom illamåendet som på posten tillsammans med yrseln.
6,5 timmar och kroppen sa ifrån.
Så nära men ändå så långt borta.
För jag är inte klar än.
En månads vila, sen bokas en ny tid där de få delar som är kvar ska göras klart.
Jag är vek.
Jag kände mig otroligt gnällig igår.
Idag kunde jag ta på mig kläderna själv.
Inte lika gnällig alltså.
Vägen var snäll mot mig idag och jag är glad trots att det blir ännu en övertidstimme idag.
Published with Blogger-droid v1.6.5
6 kommentarer:
Jag är mycket avundsjuk. jag vill också har tatuering...
puss
Inget att skämmas för, det gör ju ont! Minns min lilla myra på foten, axeln var ingenting jämfört med den. Ingalill svimmade nästan när hon gjorde sin första.
Grym tatto! =)
Själv har jag bara en och det är i svanken.
nice.... jag vill åsså fast inte lite stor dock..
Wow! Skitsnygg!!!=)
Fattar inte att du pallade men attans vad snygg den är!!
Skicka en kommentar