Mina nya mantran:

Varje bortvald kolhydrat är en bra kolhydrat!! Jag kan äta vad jag vill, när jag vill, men inte den här timmen/dagen!!

söndag 25 oktober 2009

brandvarnare


Är verkligen bra att ha.. 
Jag glömde köttfärsbiffarna på spisen och satte mig för att äta.. 
Pojkvännen kom hem, blev fly förbannad.. 
Det är inte första ggn... alltså inte att han blev flyförbannad, utan att jag glömt nått på spisen.. 
Jag fattar verkligen inte. 
Varför glömmer jag?


Hade nog annat på sinnet den här gången iaf, försöka glömma ilska, besvikelse och halvt missat träningspass.. 

Nr1)
Ilska över att han inte respekterar att låta bli mina tallrikar och bestick, att han inte diskar dem efteråt eller när jag ber honom. 

Nr 2)
Besvikelse över att han inte ens tagit ut Reimei på pinkning under HELA JÄVLA DAGEN.
Jag frågade honom imorse om jag skulle lämna Reimei hemma med honom. Ja, de skulle gå bra, bara inte Higge va hemma. Fine, Higge följde med mig och Reimei fick sova vidare, som han helst vill.Men när jag kom hem vid.. halv 6, var Reimei fortfarande inte ens pinkad.
INTE ENS!!
SÅÅÅÅ besviken, ledsen och vet aldrig om jag kommer våga lämna hundarna med honom igen.. NÅGONSIN. 

Nr3)
Jobbar upp orken att fara och träna. För ledsen för att koncentrera mig på löpning i 40 min så jag körde 2 km i rätt hårt tempo (för mig) 8,5 10 min och 9.5 i 10 min. 
Sen körde jag 3 benmaskiner och ryggresning och situps på bollen. Oppps! Klockan blev 19.00 och gymmet stängde.. 
Crap... 
Tillbaka, göra mat, äta mat framför tvserie på datorn, glömma mat på spisen under tiden.. 
Någon som förstår varför?

3 kommentarer:

Peter sa...

Jo jag förstår. Respekt kan vara något att försöka få din sambo att förstå. Respekt för vad man lovar någon annan.
Sedan kan alla vara lata men inte gå ut med hunden är djurplågeri.

Dags att kräva lite mer eller.

Bondbruden sa...

Ja du jag hajjar precis.....ibland är det bara så nedrans konstig kontakt där uppe och hur ostädat som helst, så inte undra på att det inte funkar....men andas, så blir det nog bättre....
Kram

Hälsporren sa...

Hm... Konstigt att bli arg över en brandvarnare när man själv inte gått ut med hundarna som man lovat.

Glömma saker och brandvarnaren går igång: händer alla! Ofta! Även om det låter för jävligt när det piper i öronen.